anonymt

Lyckan och sorgen.
Skrattet och tårarna.
 Kramarna och slagen.
Skriken och blodet.
 Minnena och tiden.
 Det förlorade och det återfunna.
Allting lever kvar.
Och det finns vissa saker som jag inte kan släppa.
Som jag inte vill släppa.
förlåt, 
 men det är sanningen.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0